:: days in the life
Säsongen 2021 blir en mellansäsong. Vi slarvar bort sista matcherna när vi förstår att vi inte kan vinna serien och hamnar till sist på åttonde plats i tabellen. Många fina minnen och man undrar hur det hade sett ut om det inte varit ytterligare ett pandemiår med halva säsongen inställd. Fina besök på idrottsplatser runtom i Stockholmsregionen och många möten med både bra och dåliga förebilder inom idrottsrörelsen.
So the saga continues. Karantän sedan november 2020 och en inställd vårsäsong. Nästan tio månaders träningar utan matcher för att upprätthålla motivation och kondition är inte ett enkelt jobb. Det tär på alla. Så får man då äntligen spela matcher igen och seriepremiären sker en söndagskväll på Stadshagen. All denna spänning som har byggts upp och vi får den absolut sämsta starten jag någonsin sett och inget klaffar i vårt spel. Tomheten efter noll poäng är slående.The only way is up…
Historisk cupfinal mellan Hammarby och Häcken. Förra gången det begav sig så blev det förlust mot Helsingborg 2010. Denna gång blev det mållöst och finalen fick avgöras på straffar. Väl där sköt Astrit Selmani hem titeln till Bajen. David Ousted tog straffen från Häckens fjärde straff. Hammarby satte samtliga fem, där Astrit Selmani skickade in den avgörande. Kul också för Stefan Billborn att skriva in sig i Bajenhistorien för evigt.
Cuptiteln till Hammarby, klubbens första!
Karlstad Scandinavian Sun Cup 1983 med Bajen 69:or.
Denna cup minns jag mest för att jag skadade vristen i gruppspelet och fick se resten av cupen från sidan. Det var första gången jag fick en ledbandsskada något som senare skulle drabba mig multipla gånger på båda höger och vänster fot. Och till slut var det som gjorde att jag avbröt min ”karriär”. Jag minns också en scen från omklädningsrummet efter semifinalen som vi vann. En äldre herre kommer in och ställer sig mitt på golvet och håller ett litet tal: ”Det ska jag säga er killar, att jag har aldrig sett en pojklag spela så fin fotboll som ni gjorde idag”. Vi sa tack ska ru’ha lite väl hurtigt och undrade mest vad det var för konstig gubbe. Men jag såg samtidigt på vår tränare Hasse att han med vördnad och nästan sänkt huvud tackade så mycket för dom fina orden. Det visade sig att det var Thomas Nordahl som gav oss ett besök. Vi vann senare finalen mot IF Leikin.
Karoliner Cup i Östersund med Bajen 69:or. 80-talet.
Jag minns att vi spelade cupen flera år. Jag var stadigvarande högerback och vi växlade mellan våra målvakter som stod varannan match som jag minns det. Ett år tog vi oss till final och vann på straffar. Jag var första straffskytt och målvakten räddade min. Jag gick tillbaka till gänget och sa ”nu har jag visat hur man INTE ska göra”. Dom andra satte sina straffar och vi vann cupen. Jag minns att Bajens superkändis och fantommålvakt Ronnie Hellström satt på läktaren och jag tog autografen som jag nästan direkt slarvade bort. Jag minns hårda drabbningar mot dom lokala lagen Ope och Östersund, som senare skulle slås samman och bli ÖFK. Jag minns Mattes farsa som spelade in matcherna på VHS och kommenterade. Det var high life på kvällarna när vi satt och kikade på oss själva och fick den tidens ”videoanalys” framför en framdragen tjockteve i skolsalen där vi bodde.
Livet – och erfarenheter.